Kolloidalt silver – bluff eller dundermedel?

Dundermedel som läker sår och botar infektioner – eller farlig bluff? Meningarna om kolloidalt silver går tvärt isär. Läs historien om hälsobranschens mest omstridda produkt.

Kolloidalt silver – bluff eller dundermedel?
Kolloidalt silver är mikroskopiska silverpartiklar och silverjoner i vatten som skapas med hjälp av elektricitet där silverjoner utlöses i absolut rent vatten.

Myndigheter som lägger munkavle på producenter och annonser  som stoppas... Och  en ständigt växande skara av användare. Kolloidalt silver väcker starka känslor.

Varje år säljs hundratusentals liter kolloidalt silver bara i Sverige. Sedan 2010 får produkten bara marknadsföras och säljas som en produkt för att desinficera vatten. Vd:n för Sveriges största producent av KS, som kolloidalt silver oftast kallas av anhängarna, får inte ens med ett ord yppa att produkten kan ha andra hälsoeffekter — gör han det har han böter på 800 000 kronor att vänta. 

​Det hindrar inte tusentals svenskar som samlas i Facebookgrupper från att använda och tipsa varandra om medlet som bot mot allt från bakterier och virus till svampinfektioner. Stormarna kring kolloidalt silver har varit många. Men hur blev det så? Låt oss titta på historien:

Grundämnet silver finns överallt i naturen och i våra kroppar. Det fungerar som en katalysator och syresättare. Silver har länge varit känt för sin förmåga att hämma virus, svampar, bakterier och encelliga parasiter, och användningen går långt tillbaka i tiden. Redan under antiken förvarades vin och vatten i silverklädda kärl för att hålla bakterier borta. Det finns dokument som visar att Hippokrates under 400-talet f Kr använde ett silverpulver som ströddes i infekterade sår för snabbare läkning. Silver har även använts flitigt som färskvattenrenare på större fartyg och i vattenåteranvändningen på Nasas rymdskepp.

​Kolloidalt silver är mikroskopiska silverpartiklar och silverjoner i vatten. Det uppfanns i slutet av 1800-talet och skapas med hjälp av elektricitet, när silverjoner löses ut i absolut rent vatten. En rad olika läkemedel innehållande silver utvecklades tidigt. Under 1930-talet fanns ett läkemedel i Sverige baserat på elektrokolloidalt silver som hette Ercérhinol. Det såldes på apotek i hela Sverige som bot mot influensa och infektioner i näsa och svalg. Just detta läkemedel är den produkt som närmast kan liknas vid dagens kolloidala silver.

Utöver detta fanns ytterligare ett 20-tal silverbaserade läke­medel. Men i takt med att antibiotikan vann mark som det nya botemedlet fasades användningen av silver som läkemedel ut. 

När den moderna formen av kolloidalt silver introducerades i Sverige 2001 såldes det som ett kosttillskott, men från och med den 1 januari 2010 förbjöds KS som kosttillskott i Sverige.

Beslutet baserades på en genomgång av studier, som den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, gjort. Efsa ansåg att det saknades säkerhetsdata om såväl silver som ett 30-tal andra spårämnen och mineraler i kosttillskott. Därför ströks de från listan över godkända ämnen.

Livsmedelsverket verkställde beslutet, och kolloidalt silver klassades om till en produkt för att desinficera vatten och hamnade därmed under Kemikalieinspektionens ansvarsområde.

​Efter att KS förbjudits som kosttillskott uppstod en livlig debatt och strid experter och användare emellan. KS marknadsfördes vid den här tiden även som bakteriedödande medel i både kylskåp, tvätt­maskiner och kläder.

Motståndare hävdade att silver var "lika giftigt som kvicksilver" och att "silver är en 'tungmetall'". Förespråkarna såg dessa argument osakliga. Kvicksilver är, till skillnad från silver, dokumenterat mycket giftigt. Benämningen tungmetall låter farligt, men betecknar bara ett ämnes densitet. Andra tungmetaller som är nödvändiga för oss är järn och zink.

​Från experthåll kom också uppgifter om att silver skulle vara skadligt för vatten­levande organismer. Ett försök med fiskar i ett sterilt akvarium lyftes fram som bevis för att fiskar dog när de utsattes för silver. Men detta återspeglar inte det som sker när silver kommer ut i naturen. Där binder silver med sulfidjoner och skapar silversulfid som inte anses giftigt.

Att fiskar skulle dö av kolloidalt silver ter sig även märkligt för den som vet att det i varje välsorterad djuraffär säljs ett medel innehållande just kolloidalt silver, som är till för att bota akvariefiskar från svampangrepp och främja läkning av sår.

Kolloidalt silver kan efter den 1 januari 2010 fortfarande säljas i hälsokostbutiker — fast nu under vattenreningens flagg. Detta granskade Sveriges Radios Vetenskapsradion under rubriken "Farligt silver säljs som kosttillskott".

DEN VÄXANDE SKARAN användare protesterade högljutt. Ingen användare hade fått biverkningar av det kolloidala silvret, och Sveriges Radio ändrade rubriken till "Förbjudet silver säljs som kosttillskott".

Andra rubriker hävdade att silver kunde skapa silver- och antibiotikaresistens. Ett försök vid Akademiska sjukhuset i Uppsala visade uppkomsten av en silverresistent bakterie vid en såromläggning med en silverkompress. Det gav upphov till ett antagande om att silver kunde skapa antibiotikaresistens. Det aktuella silverförbandet baserades dock på silver­nitrat och inte kolloidalt silver 10 ppm. Måttenheten ppm anger vikt av ett ämne i en vätska. 10 ppm innebär ett innehåll på 10 mg, eller 10 miljondelar, per liter vätska. Det kolloidala silver som säljs i Sverige innehåller alltså 99,999 procent destillerat vatten och 0,001 procent silver.

Silvernitrat (AgNo3) är silver upplöst i salpetersyra och är 200 gånger giftigare än kolloidalt silver. Trots skillnaderna finns det fler exempel på denna förväxling.

Argyri är ett tillstånd som gör att huden får en blåaktig ton, vilket sker när silverpartiklar lagras där. Två amerikaner som drabbats av denna biverkning förekommer ofta som varnande exempel på det kolloidala silvrets farlighet. I själva verket har dock ingen av dem använt kolloidalt silver utan produkter baserade på silversalter.

Rosemary Jacobs behandlades med näsdroppar innehållande silvernitrat (AgNO3) i styrkan 300 000 ppm, utskrivna av läkare på 1950-talet. På hennes hemsida står att hon intagit "colloidal silver protein" vilket låter som kolloidalt silver, men i själva verket är en helt annan produkt. Trots detta anklagas ofta dagens kolloidala silver på 10 ppm, för att ha orsakat Jacobs argyri.

Paul Karason, även kallad "den blå mannen", fick biverkningen av en egentillverkad silverkloridblandning med stark koncentration som han använde under flera års tid.

Det finns inga kända svenska fall av argyri, och inga påvisade fall till följd av användning av kolloidalt silver, men trots det står argyri inskrivet på Livsmedelsverkets hemsida som en biverkning av kolloidalt silver.

Det finns emellertid ny forskning som i experiment visat att silverjoner kan skada lungcellers DNA. I en studie på Karolinska Institutet användes ytbehandlade silvernanopartiklar, inte silvernitrat eller silversalter. När man utsatte odlade lungceller för dessa silverpartiklar uppkom det i vissa fall skador på cellernas DNA. Försöken gjordes i en steril miljö och inte i en människa eller ett djur, så slutsatserna kan inte direkt översättas till människa. Det saknas fortfarande tillförlitliga data för att dra en säker slutsats av försöken.

En annan nyare översiktsstudie som kom 2017 drog slutsatsen att det finns för lite bevis för riskerna med att inta silverpartiklar oralt, men den manar till försiktighet. Anledningen är att man funnit DNA-skador på juvelarbetare som yrkesmässigt utsatts för silverpartiklar.

​Kunskapsluckorna är stora. Det finns inga långtidsstudier gjorda på människor som använder dagens kolloidala silver. Samtidigt figurerar det mängder med anekdotiska beskrivningar av vunna hälsoeffekter.

 

Silverkärl och -bestick har ända sedan antiken använts för att hålla bakterier borta.​

Kolloidalt silver-användarna finns samlade i grupper på Facebook, där de delar sina berättelser. En sådan grupp hade 2014 omkring 19 000 medlemmar, och en av deltagarna var Anders Sultan, vd för Ion Silver AB, Sveriges största producent av produkter med kolloidalt silver. 

Gruppen och dess aktivitet uppmärksammades av en journalist på Helsingborgs Dagblad som infiltrerade för att få ta del av användarnas berättelser. Särskilt intresserad var journalisten av citat från Anders Sultan, som han menade gav löften om att KS kunde bota både det ena och det andra.

Reportern hittade på en egen cancerhistoria och bad just Anders Sultan komma med medicinska råd. Anders Sultan svarade genom att återge andras erfarenheter.

Dessa publicerades i tidningen med namn och bild under rubriker som "cancerbluff med silver" och "tusentals utsatta för medicinbluff".

​Ingen av gruppens övriga drygt 19 000 medlemmar fick komma till tals. Däremot publicerades citat från redan kända motståndare mot silveranvändning.

Läkemedelsverket polisanmälde Ion Silver AB för att undersöka om uttalandena var ett brott mot marknadsförings­lagen. Åklagaren la ner förundersökningen, eftersom inget brott hade begåtts.

Trots detta utfärdade Läkemedelsverket ett livslångt vite mot Anders Sultan. Om han någonsin säger att KS kan ha medicinsk effekt, måste han böta 800 000 kronor. Sveriges kanske främsta expert på kolloidalt silver har därmed tystats.

Ionosil (som KS-produkten heter) är inte godkänt som läkemedel och får inte säljas eller marknadsföras som ett sådant, men däremot som en vattenreningsprodukt. Numera stoppas dock även företagets  helt lagliga annonser för KS som vattendesinficerande medel av chefredaktörer som blir nerringda när reklamen publiceras. 

(Hälsa tillåter, och kommer under nuvarande redaktionsledning fortsatt att tillåta, annonser som håller sig inom marknads­föringslagens ramar — dvs annonser för kolloidalt silver som vattenreningsprodukt.)

​Men användarna låter sig inte stoppas. Historierna om kolloidalt silver fortsätter att spridas från mun till mun. Bland förespråkarna finns även veterinärer som provat silvret och som ser fördelar med det. 

I en film på Youtube berättar veterinär Lucie Havelka att hon använder en kompress med kolloidalt silver efter varje operation och att djuren hon vårdat som ett resultat aldrig fått någon infektion.

En silversalva användes som ett sista halmstrå på en hunds tumör — och både ägare och veterinär förbluffades av hur tumören krympte. Samma effekt upprepades vid flera fall av tumörer.

Lucie Havelka inser det kon­troversiella i att behandla med kolloidalt silver, men menar att kritikerna inte är pålästa på de alternativa produkternas innehåll. När en ny produkt kon­kurrerar med registrerade läkemedel, så är skrämselpro­paganda ett effektivt sätt att få folk att sluta använda den, menar hon.

"Farligt som kvicksilver" "skadar DNA", "orsakar argyri", "dödar fiskar och vattenlevande organismer". Ja, listan av alarmistiska uttalanden kan göras lång. Men användarna då?

Facebookgruppen som grans­kades år 2014 har mer än fördubblats i storlek och har i skrivande stund över 49 000 medlemmar. Enskilda privatpersoner som svär på det kolloidala silvrets effekt för att läka sår och bota såväl bakterie- som virus­infektioner och häva svamp­angrepp.

Slaget om silvret är långt ifrån över. 

Kolloidalt silver får bara marknadsföras som en produkt för att rena vatten.

  • Få tidningenhalsa.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!